Lär dig

Förstå Koranen

Hur Koranen är indelad: suror, juz, hizb och ruku

Hur Koranen är indelad i suror, verser, juz, hizb, manzil och ruku, vad varje indelning betyder och varför indelningarna har tillkommit.

4 min läsningUppdaterad 21 oktober 2026

Koranen har 114 suror och omkring 6,236 ayor. Det är de siffror som de flesta tryckta mushaf-utgåvor använder. Du kommer också att finna Koranen indelad i trettio juz, sextio hizb, sju manzil och många ruku'-avsnitt. Den här artikeln förklarar varje indelning, vad den är till för och varifrån den kommer.

Suror

En sura är ett kapitel i Koranen. Surorna varierar mycket i längd. Al-Baqarah har 286 ayor och är den längsta. De kortaste surorna har tre ayor, och många av dem finns i slutet av Koranen.

De flesta suror har fått sitt namn från ett ord eller ett ämne i texten. Al-Baqarah betyder ”kon”, efter berättelsen om kon i den. An-Nisa betyder ”Kvinnorna”, eftersom suran behandlar familjefrågor ingående.

Lärda ger några olika betydelser för ordet sura. Den vanligaste förklaringen är att det syftar på ett avsnitt eller en inhägnad med egen gräns, vilket passar med hur varje sura står som en enhet.

Ayor

En aya är en vers. Ordet betyder också ett tecken, och Koranen använder det på båda sätten. Varje aya har ett nummer inom sin sura, och det är numreringen som gör att en läsare kan säga ”2:255” och bli förstådd.

Antalet 6,236 är den kufiska räkningen, som de flesta tryckta mushaf-utgåvor följer. Några andra räkningar skiljer sig något, främst i hur den inledande basmala och några korta avsnitt numreras. När du jämför en översättning med en mushaf bör du kontrollera att båda använder samma räkning.

Juz

Juz betyder en del. Koranen är indelad i trettio juz av ungefär lika längd. En läsare som går igenom en juz varje dag avslutar Koranen på en månad.

Det är därför juz-indelningen är vanlig under Ramadan. Många muslimer reciterar en juz varje natt under nattbönerna, så hela Koranen läses färdigt före månadens slut. Den trettionde juz är allmänt känd som Juz Amma, efter inledningsorden i dess första sura, An-Naba.

Hizb

Hizb betyder en grupp eller en del. Varje juz delas in i två hizb, vilket ger sextio totalt. Ett hizb är en mindre enhet än en juz. Det passar som en daglig del för en läsare som inte har tid med en hel juz.

Manzil

Koranen är också indelad i sju manzil, som är delar för läsning under en vecka. En läsare som läser en manzil varje dag avslutar Koranen på en vecka.

Profeten ﷺ lärde ut en besläktad synpunkt om takt. I hadithen som återges av Abu Dawud rådde han en följeslagare att inte läsa färdigt Koranen på mindre än tre dagar. Skälet som anges är att läsaren behöver tid att förstå det han reciterar.

Ruku'- och sajdahmarkeringar

Många mushaf-exemplar markerar också ruku'-avsnitten. Namnet kommer från bugningen (ruku') i bönen. Markeringarna visar var ett avsnitt slutar, så att läsaren kan stanna vid en naturlig paus medan han reciterar.

Mushaf-exemplar markerar också platserna för prostration (sajdah). Dessa markeringar hjälper läsaren att veta när han ska göra sajdah under recitationen.

Snabböversikt

  • Sura: ett kapitel. Det finns 114.
  • Ayah: en vers, numrerad inom sin sura.
  • Juz: en av 30 delar av ungefär lika längd.
  • Hizb: en av 60 delar, med två i varje juz.
  • Manzil: en av 7 delar för veckoläsning.
  • Ruku: ett avsnitt markerat för paus under recitationen.

I en referens som 2:255 är det första numret suran och det andra ayah. Juz, hizb och manzil är separata system. De ändrar inte numreringen.

Ett vanligt misstag är att behandla en juz som om den vore en sura. En juz kan börja mitt i en sura, och en lång sura kan sträcka sig över flera juz. Håll de två systemen åtskilda när du planerar din läsning.

Varifrån indelningarna kommer

Indelningarna kommer inte alla från samma tid. De flesta lärda anser att ordningen på ayahna inom varje sura fastställdes under ledning av Profeten ﷺ, i enlighet med uppenbarelsen. Ordningen mellan surorna diskuteras i större utsträckning, och de lärda är oense om hur den fastställdes.

Indelningen i juz, hizb och manzil, tillsammans med markeringarna, tillkom senare av praktiska skäl. Traditionen förknippar arbetet med den umayyadiska perioden och nämner ofta al-Hajjaj ibn Yusuf, Iraks guvernör. Punkterna och vokaltecknen tillkom också i etapper efter att den tidiga standardtexten hade fastställts.

Dessa indelningar förändrar inte texten. De hjälper människor att läsa, memorera och recitera Koranen i regelbundna delar.

Varför indelningarna spelar roll

Koranen uppmanar läsaren att tänka på dess innebörd. Den frågar: ”Begrundar de inte Koranen?” (47:24). Att dela in texten i hanterbara delar gör den reflektionen möjlig. En läsare kan ta ett hizb, läsa det långsamt och fråga vad det betyder för sitt liv.

أَفَلَا يَتَدَبَّرُونَ ٱلْقُرْءَانَ أَمْ عَلَىٰ قُلُوبٍ أَقْفَالُهَآ ٢٤

Tänker de alls inte på vad Koranen [har att säga]? Eller har de dragit för regeln för sina hjärtan

Sura Muhammad (47:24)

En praktisk plan kan använda dessa indelningar. Läs en sida om dagen med fokus på innebörden och ett hizb i veckan för stadig recitation. Sätt ett juz som månadsmål, eller en manzil som veckomål. Välj den enhet som passar din tid och håll dig till den.

Om du vill hitta en indelning när du läser är sura- och ayahnumren den bästa utgångspunkten. Juz- och hizbmarkeringarna finns tryckta i de flesta mushaf, så du kan jämföra dem med texten framför dig.

Fortsätt läsa